Ny blogg..

Nu hittar ni mig här istället

43dagar kvar..

Nu är jag inne på sluttampen av graviditeten. Det känns verkligen att kroppen har förändrats och att man inte är i samma form som man var innan.
En del av mig längtar tillbaka till sommaren när inget märktes och man kunde ta långa härliga promenader utan att känna att man måste kissa, sitta ner eller stanna upp för att andas ordentligt.
Samtidigt är jag euforiskt lycklig när jag känner hur lillkillen hickar och bökar och stöka inuti mig. Varför ska allt vara så dubbelt.
Nu längtar jag tills han kommer. Jag är så nyfiken på vem det är som är där inne, vem är han lik? kommer han ha carls lockar eller bara mina jobbiga virvlar? Vilken färg på ögonen kommer han ha? Kommer namnet att passa vi tänkt ut? En massa frågor som bara virvlar runt runt i huvudet.

Annars är allt helt Okej, försöker städa lite men ryggen ömmar och han ligger högt upp vilket gör det ännu svårare att böja sig ner och ta upp saker. I morgon fyller Carl år och vi ska ut och äta och gå på bio. Dock har jag inte hittat nån bra present åt honom än men det kommer väl nån idé snart hoppas jag.

Nu åter till städningen. Nästa rum är sovrummet..

*spark spark bök stök*

Jobbtankar..

Jag kan medge att jag börjar bli oerhört less på städbranshen. Idag gick jag där i godan ro och tömde mina papparskorgar. Då kommer den biträdande rektorn mot mig. Nästan nuddar vid min axel. Han ser mig. Men när han kommer närmare sneglar han mot vad jag tror var min lilla söta gravidkula som faktiskt syns rätt bra fast jag har en stor t-shirt. Tror ni han hälsar på mig med ett godmorgon? Nej! Lärare och elever behandlar en som luft och när man kommer där vagnen full med deras skräp och sliter ihjäl sig för att ta upp efter dom så kan dom inte ens möta en med ett leende eller ens flytta sig lite mer ur vägen för att man ska kunna komma fram.
Det som irriterar mig mest är nog inte att folk behandlar en som luft. Det är nog att utan oss städare och lokalvårdare skulle inte deras arbetsplatser se ut som dom gör. Antagligen skulle de inte ens funka i längden utan någon som skurade toaletter, tömde papperskorgar och dammade av fria ytor. Vem tänker på det?
Så ni där ute som läser och bryr er. Ta en titt omkring er, finns det något ni kan göra för att underlätta för oss som faktiskt ser till att er arbetsplats är ren och fräsch. Kanske räcker det med ett enkelt, litet God Morgon till hon/han som står där på morgonen och har tömt kaffeautomaten eller har svept av golvet på ditt kontor. Eller flytta er lite extra när vi kommer med våra otympliga städvagnar, håll upp dörren när ni ser att vi kommer och ska få ut vagnen till ett annat rum.
Bara den lilla gesten är något vi uppskattar och något som gör att vårt jobb blir roligare, och så sädar vi bättre..

Lill-skrutten..

Jag har från dag 1 varit helt övertygad om att det är en liten flicka vi ska få.. Men icke.. Oj så fel jag har haft..
Jag och svärmor var på ultraljud idag.. Läkaren snabbscannar över skrutten där inne och jag hann se något som liknade en liten snopp..
Läkaren säger ja ni ser ju själva va det är.. '
Så det är en liten pojke svarar jag..
Ja.. där har ni den lilla penisen.

Så nu är det bara för oss att inreda till en liten pojke.. Oj så glada vi här.. <3

uppdatering..

Det är rent utav en hel evighet sen jag bloggade sist. Utan dator och måsta göra allt på biblioteket är det inte roligt att blogga längre..
Men det har hänt massor sen sist. Vi har varit på Ultraljud och sett bebisen och allt från att nästan alla byxor är för små till att känna sparkar både på insidan och utsidan.
Efter en helg i Lycksele då jag egentligen har kunnat blogga massor så har inte lusten funnits. Blogglusten har försvunnit. Kanske blir det så när man inte har en dator och kan tvärskriva ihop något inlägg eller så behöver jag inte skriva av mig tankar längre. Kanske blir det mer när bebisen kommer.
Nästa måndag ska vi på nästa ultraljud och långt är det.. Ska bli oerhört roligt. Har saknat att se den lilla godingen.. Det är många saker som tyder på att vi väntar på en flicka. Folk som tydligen har alltid har rätt har sagt att det är en flicka bara av att se på magen, mamma spådde med sin förlovningsring och det skulle bli en tjej. Sen att jag är bergsäker på att det är en flicka gör ju saken lättare.

I morgon bär det av ner till Linköping igen. Då lämnar vi norrland. Vi kommer antagligen inte upp igen förens till sommaren, och då är vi tre.. Oj va mysigt och Oj, vad vi längtar på vår lilla mysboll... <3

bye for now..

Datahaveri..

Min dator har dött, den vill inte starta, så nu får man sufra på bibblan.. Suck >.<

Blixtrar och Dunder..

Åskan mullrar ordentligt utanför och får både fönsterna och mina händer att skallra.. Jag har så länge jag kan minnas varit fruktansvärt rädd för åska och även fast jag sitter inomhus eller i bil blir jag helt kallsvettig av både blixtarna och dundret..
Carl som ska vara min riddare i skinande blank rustning är ute med daniella så jag sitter här helt själv och är jätterädd. Jag försöker lönlöst koncentrera mig på Indiana Jones filmen som jag satt igång på dvd'n.. Men ändå hoppar jag till och små skriker när det än en gång tvärsmäller till utanför fönstret.. YNK!!!

Någon som vill hålla min hand??

Hundvakt och latmask..

Denna vecka eller iallafall tills torsdag ska vi ha Amy hos oss.. Världens sötaste myshund som just nu ligger bredvid mig i soffan och snarkar..
Vilket gör att jag har sällskap på dagarna när jag är hemma själv när Carl jobbar.. Det gör också att jag har något sött att fotografera.. Så nu kommer två bilder, en på Amyhunden och en på min mage som fortsätter växa.. Myyys.



Vill även passa på att tacka för alla lyckönskningar som vi fått.. Vi är jätte glada att alla är så positiva..

Nu ska vi se Family Guy, äta chips och dricka cola.. Myyys

bebis..

Ja.. Som dom flesta redan vet så ska vi ha tillökning i familjen.. I mars om Gud vill så kommer pyret ut.. Om två veckor ska vi till BM och kola så allt ser bra ut.. Men vi längtar.. tihi..

Chokladmuffins..

När jag vaknade i morse hade jag fruktansvärt mycket energi. Nattens sömn var väldigt välbehövlig och bara avbruten en gång av ett toabesök. Jag brukar alltid ligga och vrida och vända på mig innan john blund slänger lite sand i ögonen på mig men i natt gick det väldigt fort.. Om det var för att jag hade varit ute på en nykter barrunda med favoritKim eller om det var den varma choklad muggens förtjänst vet jag inte. Men när jag hade pillat lite i håret på sambon och sen vänt mig som vanligt på mage så somnade jag otroligt fort... Sen vaknade jag vid 7 och var fruktansvärt kissnödig, som vanligt numera.. Sen somnade jag om väldigt fort igen och vaknade när sambons mobil ringde. Vi trodde båda att klockan var typ åtta och blev väldigt förvånade båda två att klockan var tio. Sambon gick och hämtade bilen och jag hoppade in i duschen. När vi sen hade ätit frukost ställde jag mig och skulle baka chokladmuffins.. Allt verkade gå jätte bra, ställde in dom i ugnen och ställde äggklockan på 10min. tror ni inte att den stannar efter 5min och slutar där.. Jag totalt tappar bort tiden och nu är dom brända.. Så nu är frågan om jag ska börja om eller om jag ska skita i dom.. För jag tvivlar på att dom går äta..

i eftermiddag ska vi åka ut till vålberga och Amy, mysigt ska vi ha det och kanske till och med bada lite..